The day earth stood still
Skulle cykla till tåget idag.. allt gick perfekt, cigg i fickan och tågkortet på topp. mitt humör va som hos en botad spetälsk. tills "den" kom.
Det va kallt och isigt, jag cyklade fort och kände att jag kommer komma i tid till tågets avgång, då helt plötsligt jag ser en cyklist, en gammal jävla sketen cyklist, en sån där gammal gammal expired man of the year som Hasse Aro. En sån där som man VET inte förstår varför eller vad han gör på cykeln.
Dom vinklar ut benen som om dom blivit skjutna med pumphagel i knäskålarna när dom fyllde 13 och dom cyklar EXTREMT långsamt i MITTEN av vägen. RIKTIGT, riktigt långsamt. som om dom jävlas med en.
man vill bara bocka till styret på deras cyklar så dom slår höften i trottoarkanten. då får dom smaka på egen medicin och ålderstäcken, samt höftslitage.
"en fot i graven" skulle jag sagt och sparkat in ekrarna på hans äckliga cykel.
Alla vet att det går inte att ta sig förbi dom här. Dom vet att man ligger och flåsar dom i nacken, men VÄGRAR svänga det yttersta lilla åt vänster.
och dom har cykelhjälm. som dom låter ligga lite lätt på hjässan. visst, det är bra med cykelhjälm, om man har något att skydda, men dom där jävlarna ska ju ändå nalkas av djävulen vilken dag som helst. att sparka in däcken för dom är bara att hjälpa till, som dödshjälp fast med en god tanke.
Pensionärer är fan inte coola eller sköna på något sätt, dom kör skit dåligt, dom cyklar kasst, dom handlar kaffebrö' och dom är omvända småbarn fast mer sega, sköra och trasiga.
Det värsta jag vet är när dom är ute och powerwalkar med sina stavar, på långa led. inte lodräta led, utan vågräta så dom tar upp körbanor, cykelvägar och trapphus. allt som kommer i dess väg, sen pratar dom om kaffebrö' . dom älskar att ställa rulatorn i trappuppgången så man inte kan komma förbi, rör man rulatorn anmäler dom en. det känns som att dom tävlar om vem som kan jävlas mest.
fan åt dom, de va dom som skrev saltkråkan, såna som ska förgås. död åt tjorven. jävlar.
Det va kallt och isigt, jag cyklade fort och kände att jag kommer komma i tid till tågets avgång, då helt plötsligt jag ser en cyklist, en gammal jävla sketen cyklist, en sån där gammal gammal expired man of the year som Hasse Aro. En sån där som man VET inte förstår varför eller vad han gör på cykeln.
Dom vinklar ut benen som om dom blivit skjutna med pumphagel i knäskålarna när dom fyllde 13 och dom cyklar EXTREMT långsamt i MITTEN av vägen. RIKTIGT, riktigt långsamt. som om dom jävlas med en.
man vill bara bocka till styret på deras cyklar så dom slår höften i trottoarkanten. då får dom smaka på egen medicin och ålderstäcken, samt höftslitage.
"en fot i graven" skulle jag sagt och sparkat in ekrarna på hans äckliga cykel.
Alla vet att det går inte att ta sig förbi dom här. Dom vet att man ligger och flåsar dom i nacken, men VÄGRAR svänga det yttersta lilla åt vänster.
och dom har cykelhjälm. som dom låter ligga lite lätt på hjässan. visst, det är bra med cykelhjälm, om man har något att skydda, men dom där jävlarna ska ju ändå nalkas av djävulen vilken dag som helst. att sparka in däcken för dom är bara att hjälpa till, som dödshjälp fast med en god tanke.
Pensionärer är fan inte coola eller sköna på något sätt, dom kör skit dåligt, dom cyklar kasst, dom handlar kaffebrö' och dom är omvända småbarn fast mer sega, sköra och trasiga.
Det värsta jag vet är när dom är ute och powerwalkar med sina stavar, på långa led. inte lodräta led, utan vågräta så dom tar upp körbanor, cykelvägar och trapphus. allt som kommer i dess väg, sen pratar dom om kaffebrö' . dom älskar att ställa rulatorn i trappuppgången så man inte kan komma förbi, rör man rulatorn anmäler dom en. det känns som att dom tävlar om vem som kan jävlas mest.
fan åt dom, de va dom som skrev saltkråkan, såna som ska förgås. död åt tjorven. jävlar.
Kommentarer
Trackback
